Detta gissel! Ve, det skär ända in i själen (och i öronen). En enda liten bokstav, men helt felplacerad! Jag talar om bokstaven s. Ett trevligt litet ljud i rätt sammanhang, men på fel plats slungas det som ett spjut rakt mot mina trumhinnor. Och när det används i skrift, sen! Då vill man ju bara ta fram rättningspennan...

Jag menar naturligtvis det helt missförstådda, men ack så utbredda bruket av -s på presens particip. (gåendes, sittandes etc.) Detta -s är en sammanblandning från fornsvensk tid av predikativ och adverbiell genitiv. I vissa adverbial lade man till ett genitiv-s, som faktiskt lever kvar i stelnade adverb som ingenstans, annorledes, varstädes m.m Predikativen å sin sida används ju som attribut till substantivet (subjektet), men kan lätt tolkas - och har uppenbarligen också gjort det - som ett svar på frågan hur, alltså som ett attribut till verbet (=sättsadverbial). Sen försvann emellertid bruket av genitiv-s på adverbial, men hängde stundom kvar på presensparticipen, till fasa för en språkfascist som jag själv. Förresten, inte bara hänger kvar, utan förökar sig, vinner mark och, om vi inte agerar snabbt, kanske till och med tar sig in i ordlistorna och i grammatikorna!

Detta kan ju tyckas vara ett marginellt problem vid jämförelse med exempelvis svårigheten att hantera de/dem på korrekt sätt. Icke desto mindre besvärar det mig och det sticker i ögat när jag ser dagens yrkesskribenter utföra 1200-talets grammtikfel. Agera nu för att få bukt med detta svåra missbruk!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Nu faller dagg och nu stiger sol. Kan du höra?   Jag sitter på stenen intill din grav, håller en blomma i handen. Den ska jag lägga i gräset rakt över platsen där vi grävde ned din aska, precis innan marken frös. Kan du känna hur ja...

      Göteborgs Universitets humanistiska fakultet har beslutat att upphöra med sin grundutbildning i italienska från och med våren 2013. Italienskan inrättar sig således i den långa raden av språk som nyligen lagts ned, nämligen bosniska, kroa...

Tehataren tycker att man ska skilja på innan och före och ger i vädjande ton, utan invektiv, goda skrivråd om hur man kan tänka för att kunna använda de båda orden korrekt. För att göra det hela lite mer teoretiskt, tycker jag att vi tar en titt på g...

Lisa Magnusson häpnar i ett blogginlägg över sin egen generaliserande analys av Håkan Juholts problematik - att han är en gubbe med mustasch. Egentligen är det en briljant analys, men kräver kanske lite nyansering. Hon menar i sitt följande resoneman...

Vid studieresan till Island 14-20 juni deltog undertecknad med kolleger vid en föreläsning om språkvård med Ari Páll Kristinsson från Árni Magnusson-institutet. Föredraget hölls på Háskóli Íslands och vi hade nästlat oss i bland studenter från hela N...