Noterat: Rökstenen bloggar. Sedan januari kan man följa händelserna på Östgötaslätten; skolresor, turistladdningar och medial uppmärksamhet dokumenteras av stundom vikingaklädd personal. Kul!

(Förtydligande: Det är inte stenen som bloggar. Det är personalen.)

I sin kungablogg skriver Dick Harrison om Rökstenen och dess skiftande tolkningar, vilket även Nugae, om än i något enklare form, gjort både här och där. Tjodrik den store, som omtalats i olika uttolkningar byts i Bo Ralphs version från 2007 ut mot "hugstor krigare" och bloggaren Harrison får, kanske litet besviket, men med tro på en framåtskridande forskning, konstatera att stenens berättelse - förutsatt att Ralphs teorier är mer sannolika - förlorar sin eventuella och tämligen osäkra historicitet och tidsbestämning.

Det återstår att se om även stenens konstnärliga uttolkare reviderar...

Harrison reder i samma inlägg också ut det ofta missförstådda begreppet goter.

Rökstenen - omtvistad text

Rökstenens runrader har, enligt fredagens SvD Kultur, fått sin musikaliska form av Karin Höghielm, som med bl.a lyra och brasstrio uruppför i Linköping nästa helg. Då blir ju nordistnörden i mig smått nyfiken på språkdräkten - har de lärde äntligen kommit överens om hur man ska tolka stenen och hur man ska uttala alla ljuden?

Min uppspelthet dämpas avsevärt av ett radioinslag, där Höghielm förklarar att hon utgår från stenens betydelse som minnessten och att hon gör en intuitiv tolkning av "textfragmenten". Hm...

Jag tackar filologin och nordistiken för sin noggrannhet och sin saklighet, som jag förstår kan vara litet svår att bibehålla, då rökstenens chiffer gärna sätter fantasin i rörelse. Stenen skall visst vara litet som geni-krysset, fast mycket, mycket svårare och därtill ihopsatt av en klurig jäkel (Varin) för ungefär 1200 år sedan.

På sätt och vis kan jag faktiskt tycka att det är litet trevligt att ha mysterier av detta slag kvar här i världen. Då kan intuitiva poeter och komplottsökande författare som D. Brown finna näring till sina alster. Och hur kul skulle egentligen Rökstenen vara om dess gåta låg i öppen dager? Som att få facit till svåraste sudokut?

Inte visste jag så mycket om Rökstenen tidigare! Hade fått i uppdrag att hålla ett litet anförande kring detta kulturminne under vår östgötska fortbildningsresa. För varje teori kring tolkningen av dessa sköna runor häpnade jag - Otto von Friesen, Åke Ohlmark, Elias Wessén och nu senast Bo Ralph har tolkat deras innebörd på så vitt skilda sätt att man undrar vad som någonin kan vara sant och visst. Ralphs teorier om formelartade gåtor kändes till en början något krystade, men efter att ha tagit del av hans analogier verkar det inte så tokigt ändå!

Hur som helst var det en upplevelse att se den på plats. Och så mycket roligare att läsa än "Denna sten restes av xxx till minne av xxx. Han var en stor man".